— Vår första egna delning för hösten. Mycket har hänt under sommaren och början av hösten – bland annat pluggar Jennifer 100 procent och Alexander kommer att gå upp i arbetstid till 50 procent. 

Delningarna innehåller ett antal olika ämnen, bland annat att utmattningen gått i vågor för oss båda. Jennifer pratar även om psykiatrin och Alexander om hur det har gått med att trappa upp jobbet samt vilka utmaningar som dykt upp. Vi hoppas att ni uppskattar delningen, och återkom gärna med feedback.  

Du finner dagens avsnitt i mediaspelaren nedanför men också på följande länk om du vill lyssna i en app: https://link.chtbl.com/Raktinivaggen

Inlägget 130. Psykiatrin & upptrappning i arbete dök först upp på Rakt in i Väggen.

I ett citat från hennes poddmedverkan, jämför Mona människan med trädet:

”Jag tror att vi alla tänker att det är självklart att ett träd eller en planta har ett värde, oavsett om det producerar frukt eller bär eller så. Och så tänker vi att ett träd ändå är en slags varelse eller någonting vi sätter ett värde på. Vi går inte fram och sparkar på ett träd eller hugger ner det hur som helst, hoppas jag. Utan det har ett värde bara för att det finns, eller är levande. Det finns ett inneboende värde i trädet bortom prestation. Om vi kunde börja tänka lite så om oss själva, så tror jag att vi hade kunna vinna så oerhört mycket. Jag tror också att vi aldrig skulle behandla ett träd eller en planta så som vi kanske har behandlat oss själva, när vi drabbas av utmattning. Att bara ställa krav. Du ska bara producera frukt. Du ska bara producera bär hela tiden, men aldrig nån näring, aldrig nått vatten, aldrig någon bra jord. Du ska bara bara bara producera. Det förstår ju vi när vi kollar på ett träd att det är ohållbart”

• Poddgästens Instagram: naturepsychologist

Om samtalspodd: I Rakt in i Väggens samtalspoddar kan du lyssna på berikande samtal mellan en programledare från verksamheten och gäster som har erfarenhet eller kunskap inom stressrelaterad ohälsa. 

Prenumerera, recensera och betygsätt oss gärna på vår hemsida, iTunes, eller i din poddapp så andra vet att vi finns!

• Om du vill tipsa oss om en poddgäst för våra samtalspoddar, eller om du har en fråga eller synpunkt på det vi gör, kan du alltid maila podcast@raktinivaggen.com för att få svar.

• Du finner poddavsnittet på vår hemsida, www.raktinivaggen.com i Podbean, iTunes och i andra poddappar.

Inlägget Mona Drar – Det finns ett inneboende värde i trädet bortom prestation dök först upp på Rakt in i Väggen.

Mona Drar – Samtalspodd: Mona Drar arbetar som legitimerad psykolog sedan 2004. Hon har arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin, med ledarskapsutveckling och inom företagshälsovården. I många år har hon jobbat med högpresterande grupper och individer och stöttat dem till att hitta bättre balans och hållbarhet. Idag driver hon sitt eget företag med visionen att sprida medkänsla och mental hälsa.

I ett citat från hennes poddmedverkan, jämför Mona människan med trädet:

”Jag tror att vi alla tänker att det är självklart att ett träd eller en planta har ett värde, oavsett om det producerar frukt eller bär eller så. Och så tänker vi att ett träd ändå är en slags varelse eller någonting vi sätter ett värde på. Vi går inte fram och sparkar på ett träd eller hugger ner det hur som helst, hoppas jag. Utan det har ett värde bara för att det finns, eller är levande. Det finns ett inneboende värde i trädet bortom prestation. Om vi kunde börja tänka lite så om oss själva, så tror jag att vi hade kunna vinna så oerhört mycket. Jag tror också att vi aldrig skulle behandla ett träd eller en planta så som vi kanske har behandlat oss själva, när vi drabbas av utmattning. Att bara ställa krav. Du ska bara producera frukt. Du ska bara producera bär hela tiden, men aldrig nån näring, aldrig nått vatten, aldrig någon bra jord. Du ska bara bara bara producera. Det förstår ju vi när vi kollar på ett träd att det är ohållbart”

• Poddgästens Instagram: naturepsychologist

Om samtalspodd: I Rakt in i Väggens samtalspoddar kan du lyssna på berikande samtal mellan en programledare från verksamheten och gäster som har erfarenhet eller kunskap inom stressrelaterad ohälsa. 

Prenumerera, recensera och betygsätt oss gärna på vår hemsida, iTunes, eller i din poddapp så andra vet att vi finns!

• Om du vill tipsa oss om en poddgäst för våra samtalspoddar, eller om du har en fråga eller synpunkt på det vi gör, kan du alltid maila podcast@raktinivaggen.com för att få svar.

• Du finner poddavsnittet på vår hemsida, http://www.raktinivaggen.com i Podbean, iTunes och i andra poddappar.

Inlägget Mona Drar – Det finns ett inneboende värde i trädet bortom prestation dök först upp på Rakt in i Väggen.

Blogg 17: ”Psykiska sjukdommar är lika mycket sjukdommar som andra sjukdommar”

Lucille – 29 år, delar sin utmattningsresa

— Det var morgon. Jag stod i köket. Jag var så andfådd och trött att jag fick luta mig mot diskbänken. Jag försökte samla kraft, men jag var helt slut. Nu skulle jag inte orka göra frukost! Inte ens göra gröt i micron. Skit också! Jag skulle inte ha burit havregrynsförpackningen till köket! Varför förvarade jag inte den i köket!? Och orkade jag ens gå tillbaka till mitt rum?? Allt för att jag burit 1,5 kg när jag gått 10 m! Jag lät allt stå framme på diskbänken och tog sats. Sedan masade jag mig tillbaka till rummet.

Under två månader hade jag med nöd och näppe klarat mig eftersom min kropp blivit svagare och svagare. Min bror hade beställt mat på Internet som kom till dörren och han hade kommit dit och tvättat åt mig. Jag hade lagat mat så sällan jag kunde och varit andfådd efteråt. Jag visste vad den här förändringen innebar. Jag hade ju lovat mig själv… Jag fick bara bo hemma sålänge jag kunde ta hand om mig. Och nu kunde jag inte längre laga mat!!! Jag skulle till sjukhus…

”Nu har vi gjort omfattande undersökningar av dig och allt såg bra ut. Som det ser ut nu skrivs du ut idag” sade läkaren. Jag satt i min säng på akuten efter att ha varit inlagd ett dygn. De hade kollat syresättningen, tagit blodprover, gjort EKG, gjort ultraljud av hjärta och lungor och röntgat lungorna. ”Men jag kan inte ta hand om mig själv! Jag kan inte laga mat, så om jag är hemma kommer jag bara ligga i sängen och sluta äta! Då blir jag bara ännu sjukare!” svarade jag oroligt. ”Det är inte vårt ansvar. Allt såg bra ut.” sade läkaren. ”Men vem skall ta hand om mig då? Jag klarar inte mig själv” kontrade jag. ”Det är de anhörigas uppgift” sade han. ”De bor inte här! Och även om de gjorde det kan de inte komma och hjälpa mig med varje måltid” sade jag. ”Det är de anhörigas uppgift. Vi kan inte hjälpa dig. Hmm. Men vill du prata med en psykiatriker?” frågade läkaren.

Psykiatriken skulle ringa och kolla om det fanns plats för mig på en psykiatrisk avdelning. Men han tyckte att jag egentligen kunde ta hand om mig själv (!?) så jag fick bara åka dit om de hade lediga platser. Jag hade fördomar om psykiatriska avdelningar och den enda anledningen till att jag ville åka dit var för att överleva. ”Är man inte redan galen redan så blir man det där” tänkte jag när jag fick reda på att jag fått en plats där. Det var inte bara kroppen som var sjuk och den första tiden på avdelningen var väldigt svår. Jag hade slutat med alla aktiviteter, inklusive att sitta vid en skärm, att läsa och att ha samtal, på grund av kraftiga symptom och jag var oerhört känslig för ljud, ljus och intryck. Dessutom hade jag svåra sömnproblem. Efter fem dagar på den psykiatriska avdelningen fick kroppen nog och jag blev så andfådd när jag gick att jag var tvungen att gå med stöd. Andfåddheten stannade kvar lång tid efter varje fysisk ansträngning och jag blev även jättetrött mentalt. Jag kämpade med alla ljud, försökte säga nej till alla som ville prata, gick på korta promenader med stöd varje dag och låg annars andfådd i sängen utan att göra något. Jag hade alltid huvudvärk och längtade ständigt till kvällen så att jag kunde få sova. Efter 7,5 månader blev jag äntligen utskriven. Jag beviljades då hemtjänst.

Mitt råd till andra är att tjata tills ni får den hjälp ni behöver. Läkaren på akuten ville först skriva ut mig utan någon som helst hjälp, och jag vill inte tänka på vad som hade hänt om jag inte stått på mig. Samtidigt är det ofta svårt att stå på sig när man är sjuk. Jag förstår att han inte kunde ha mig inlagd där, men han kunde i alla fall informera om vilken hjälp man kunde få, som till exempel inläggning på en psykiatrisk avdelning, personligt ombud, boendestödjande eller hemtjänst. Han visste dessutom att jag hade utmattningssyndrom sedan tidigare som blivit värre, så att mina problem hade uppstått på grund av hjärnan borde inte ha varit överraskande. Psykiska sjukdomar är lika mycket sjukdomar andra sjukdomar. Men tyvärr ser en del vårdpersonal inte dig som sjuk om du lider av psykisk ohälsa.

Vill du dela din utmattningsresa i vår blogg? Kontakta oss på mail: raktinivaggenpodcast@gmail.com

Vill du veta mer om Lucille? Besök henne på Instagram: @lucillejohnsson

https://www.instagram.com/lucillejohnsson/ 

Inlägget Blogg 17: ”Psykiska sjukdomar är lika mycket sjukdomar som andra sjukdomar.” dök först upp på Rakt in i Väggen.

Den första egna poddinspelningen på cirka fyra månader. Jennifer berättar om sin tuffa höst och de perioder som hon tillbringat på sjukhus. Alexander berättar om balansen mellan hans stöttande till Jennifer och att ta hand om sig själv. Han delger även hur hans senaste månader varit generellt.

Hör väldigt gärna av dig om du vill delge hur du upplevde avsnittet, om du har egna erfarenheter eller om du har någonting annat som du vill delge oss. Vi tar tacksamt emot all feedback.

Värme och kärlek till er från oss  

Ni finner avsnittet på följande länk: https://link.chtbl.com/Raktinivaggen

Inlägget 122. Extrem höst dök först upp på Rakt in i Väggen.

Lyssna genom:

Inlägget 117. Utmanande omständigheter dök först upp på Rakt in i Väggen.