”Jag gick vilse men har börjat finna de nya vägarna”

Suzana – 32 år, delar sin utmattningsresa i blogg 2

— År 2018 blev inte alls som jag hade tänkt mig. Jag trodde aldrig att just jag skulle bli sjuk av stress. Det var inget jag identifierade mig själv med. Jag var ju stark, energisk och driven. Det tog lång tid för mig att acceptera vad som hänt. Jag var så uppe i mina planer att jag inte ville lyssna på kroppen. För mig var det långt ifrån enkelt att förstå att något var fel förrän det var för sent. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig om vad som väntade.

Jag hade och lyckades med allt jag önskat mig i livet. Trots det blev jag sjuk. Största misstaget för mig var att tro att det aldrig skulle drabba mig. Jag har insett att det är resultat av att jag byggde mitt värde på det jag gjorde istället för på den jag är som person. Detta gjorde att jag sprang igenom de flesta åren i mitt liv, alltid steget före. Jag fick ofta bekräftelse från min omgivning för allt jag åstadkom. Jag upptäckte redan i tidig ålder att jag lättast blev sedd, älskad och fick bekräftelse när jag presterade. Detta blev som ett beroende som tog död på mitt levande. I samhällets all hets till att bli den perfekta kvinnan tappade jag bort mig själv och resultatet blev dramatiskt. Min inre kravställare hade tagit så stor plats inuti mig att jag slutat lyssna på det som för mig var viktigt på riktigt. När jag helt plötsligt inte kunde prestera längre, inte vara engagerad i verken hem, jobb, familj eller vänner skapade det stora problem för mig.

Jag önskade länge att en dag bli som jag var innan jag blev sjuk men det jag nu är övertygad om är att jag inte vill det. Det jag genomgår prövar, stärker och fördjupar min upplevelse av livet. Den sårbarhet jag upplevt i min sjukdom har gjort mig mer varmhjärtad och ökat min förmåga till medkänsla. Livet har så mycket mer att erbjuda än vad jag någonsin hade förstått om det som hände inte hade hänt. Jag håller på att förändra mitt liv, omvärdera mina mål, hur jag tänker, hur jag gör. Det är en tuff utmaning men en nödvändig förändringsprocess. Idag är jag på väg till en bättre version av mig själv. Jag gick vilse men har börjat finna de nya vägarna. Det jag tar med mig under resan är att det finaste i livet är att leva!

 

 

Vill du dela din utmattningsresa i vår blogg? Kontakta oss på mail: raktinivaggenpodcast@gmail.com

Vill du veta mer om Suzana? Besök henne på Instagram: @nes_suz